Idag blir en seg och lite dag på jobbet. Jobbar 9 timmar. Ska på läskigt möte och är lite nervös för det. Måste jobba ikapp några saker för kursen jag går på också och jag misstänker att det kan bli svårt att få tid till det =mer stress.

Det går magsjuka överallt men tror ni att nån av oss är magsjuk idag?

Nä.

Så det är bara att masa sig iväg. Längtar tills denna dag är till ända. Längtar tills i morgon.

M.

Jag köper lite tid här.

Risifrutti:  

TV-spel:

Och vips! Så var det inte så himla bråttom längre.

M.

Lilla Stora Gubben min. Lilla Stora som ska fylla år. Min Lilla förut så Sorgefri har fått en bekymrad vrå i hjärtat.

Små barn små bekymmer, snart 7 år stora bekymmer. Det är inte bara glädje att fylla år.

Rädd att inte duga, att inte vara att räkna med.

Dags att planera kalas. Vem ska vi bjuda? Hela klassen? Bara några? Jag och Gubben vill bjuda alla, gillar inte att sålla ut några. Alla ska få vara med! Ingen ska känna sig bortsorterad. Så tycker vi.

Men Storebror blir hemskt orolig. Tänk, om ingen vill komma? Tänk, om man bjuder alla... och ingen kommer?

Så Storebror tycker att det bästa är att bara bjuda säkra kort. Två barn i klassen. Några andra kompisar. Så att han slipper bli besviken.

(Jag förstår känslan så väl. Jag är lika rädd. Rädd att inte vara att räkna med, rädd att inte vara viktig. Så rädd att jag är nervös att ringa frissan i rädsla att bli avfärdad.)

Du min Lilla Stora. Du ska få ett underbart kalas! Det ska jag fan se till. All din oro ska noga gnuggas bort och du ska somna lycklig och bekräftad den kvällen.

Jag lovar.

Försök att sova, nu. Det kommer att bli bra. Jag älskar dig.

M.

Efter nästan (eller är det drygt?) 15 år hade min stackars cykel fått såpass mycket stryk att den inte var kul på något sätt och att laga den kändes inte värt det, liksom. Men att köpa en ny? Jag är inte så bra på att köpa ny nånting.

Häromdagen hade jag tillfälle att slinka in i cykelaffären och kolla av, sondera terrängen. Så jag skulle veta vad jag har att förhålla mig till. 10 minuter senare gick jag ut och hade köpt mig en cykel.

Det är en bra och inte så dyr cykel. Den skall kunna stå ute utan att rosta och den är diskret och tillräckligt billig för att jag inte skall gå under om jag blev av med den.

Den är grön. 3 växlar och cykelkorg. Pakethållare. "Bra, den tar jag!"

Äntligen hade jag gjort slag i saken istället för att gå och värka och dra och envisas med gammal skit. Heja mig! Jag ska få hämta den på måndag.

Kallas handlingskraft.

Jag berättade för Gubben. När växlar och pris var avhandlat frågade han: "Hur ser den ut?"

"Den är grön."

"Mer, då?"

"Mörkgrön. Jag vet inte så noga... Det är cykelkorg på, du vet..."

Saken är ju den att i cykelaffären står ju cyklarna tätt, tätt brevid varann och man ser liksom inte så bra in emellan dom. Ja, herregud, ska det vara viktigt hur den ser ut? Kanske inte, men det vore ju en idé om man åtminstone vet lite mer än att den är grön och har cykelkorg.

Min underbara Gubbe letade upp cykeln på nätet och visade mig en bild så nu vet jag hur den ser ut. Den ser väl ut ungefär som jag trodde? Som en vanlig cykel med cykelkorg.

M.

Ikväll är det bara jag och Småkillarna. Jag intar därför en bakåtlutad hållning.

Kvällens planering:

1. Laga helfabrikat till middag.

2a. Smaka på vinet.

2b. Ha det bra, gott och skönt.

2c. Tillse att Småfolket har det bra, gott och skönt.

3. Skriva ett mail till en vän.

Det är ett bärvin (blåbär och lingon). Hmmm... Kanske kan va nått? Eller inte. Nån som har smakat det?

Ha en skön kväll, alla mina (fem) läsare!

M.

Det ringde och ringde i telefonen. Jag tvättade håret och prioriterade detta.

Nu kollade jag och såg att det var Gubben som hade ringt och ringt. Vad vill han? Säga att han stannar på jobbet? Säga att han inte kommer hem idag, heller?

Jag vill inte svara.

Jag vill inte ha den informationen. Jag har tvättid ikväll. Tvätt som väntar. Om jag är själv hemma med barnen kan jag inte gå ifrån till tvättstugan (vis av erfarenhet). Storebror har läxa. Naglar måste klippas. Vintergrus överallt. Mat ska lagas och ätas. TV-spelandet skall avslutas, matsäck förberedas. Tvätten ska ner i tvättstugan. Jag jobbar väl för fan inte dagtid och kan tvätta vilken jävla kväll som helst, eller?

Jag svarar inte i telefonen!

M.

**************************

Senare:

Jag svarade tillslut. Gubben sa att han kanske blir kvar på jobbet. Jag sa nej. Gubben sa att då kommer han hem.

Så lätt var det ordnat! Borde kanske tagga ner en smula?

Jo, alltså. Detta med att leva lite sundare, äta bättre, gå ner i vikt och röra på sig... Det finns ju inte tid. Det finns inte ens tid att ta sig tid.

Igår skulle jag göra slag i saken och gå och simma som jag längtat efter så länge    Jag hade packat väskan med min för ändamålet nyinköpta baddräkt och låg laddad som fan i startgroparna -men när jag väl kom loss och iväg var klockan så mycket att simhallen snart stängde.

Jag fick tala om för Gubben att han inte kan strunta i att engagera sig utan han får ju ta över verksamheten när jag har min lediga eftermiddag. Vara med, ta hand om barnen, typ. Inte bara sitta och babbla med en kompis medan jag kämpar med små övertrötta. Suck.   Det var liksom inte första försöket.

Jaja, får simma en annan dag. Nån dag ska det väl gå, eller?

Jag gick på bio istället. Såg en riktigt dålig film, det var jätteskönt. Jag älskar att gå på bio själv. Gör det alltför sällan. Inte helt fel, så jag kanske ska spara på den värsta klagolåten till ett annat tillfälle.

Nästa gång kanske jag både simmar och går på bio? Skulle ju vara underbart!

Men det måste finnas tid. Han får huka sig, Gubben! Inte stå ivägen, fy! Akta på sig, denna Frun kan bli rejält vrång om vägen är blockerad. Och då...

M.

Här sitter jag, klockan är 14.25 och jag ska ta min första kopp te idag. Har inte hunnit innan och kommer nog inte att hinna sen.

67 kilo idag igen.

Hur ska man hinna gå ner i vikt, då? Hm... *grunnar*

M.

Inatt drömde jag att Black Jack var världsartister. Och det var inget konstigt med det.

M.

Kollar på Johan Falk. Jag står inte ut med att höra Jakob Eklunds enda tonläge! Jag stör mig nått så in i bänken på hans röst. Är karln verkligen skådis?

M.

Igår fastnade jag framför TV:n. Det var en skildring av Hiroshima när bomben föll. Den var riktigt, riktigt ruggig. På flera sätt. Än en gång fylldes jag av tacksamhet att jag är här och nu. Att mina barn sover gott varje natt.

Ikväll klockan 22 kommer programmet igen i Kunskapskanalen. Se den om ni kan. Eller kolla här.

M.

Fru S har numera Spotify. Barnen sussar och Gubben jobbknarkar. Frun har varit fastnaglad vid datorn och återupptäckt gamla låtar. Tänk, vad lätt man glömmer när ens skivor ligger i ett skåp...

Jag återupptäckte bland annat Depeche Mode och jäklar, jag tror att jag vill se dom och dom kommer ju till Göteborg om en knapp vecka!

Ska jag?

Dom är (var?) ju helt grymma...

M.

Det svänger ju!

M.

Tjoho! Idag är det bara ett år kvar tills jag får fler semesterdagar! Jag fyller nämligen 39    Om ett år får jag 6 semesterdagar till per år! Ni kan tro att jag längtar...

Idag skolkar jag. Alla Killarna är på sina vardagsgrejer. Här sitter jag och födelsedagsfrossar i en påse valnötter (skalade och klara). Underbart! Om en stund kommer min gamla Pappa förbi och dricker lite kaffe.    Jag ska städa klart så att jag kan trivas här hemma.

Och sen... Sen ska jag till det lokala Spat och få mina ögonbryn fixade och lite annat. Lyx-lyx-lyxelli-lyx!

Och ikväll ska vi fira! Ja, alltså inte min födelsedag, den firade vi liksom hela helgen, utan vi ska fira att Storebror fixar sina toabesök helt själv numera! Det ska bli glass och häftiga tidningar till barnen. Kanske lite sötmandel till oss vuxna?

Skitbra upplägg på en dag, tycker jag. Jag klagar liksom inte.

M.

Jag har några gamla dagböcker. Tre från 92-93 och en från 2001.

Jag borde inte ha dom. Varför har jag dom? Varför sparar jag på dessa ledsna ord? Den senaste dagboken fick dessutom namnet Hatboken eftersom jag i den skrev om allt jag hatade (allt i mitt liv).

Det är dålig Feng Shui att spara dom. Där, bakom kaoset i hallen, bakom alla jackor, halsdukar, väskor och tröjor... Där ligger mina gamla dagböcker i en väska och pulserar ut sin dynga. Flåsande, väsande andetag av smärta och larvigheter i en salig blandning.

Är det därför jag har sån ångest över hallkaoset? Dålig Feng Shui, dålig, dålig...

Okej. Jag slänger dom! Nu! Kom igen nu, M! fatta ett beslut!

Jag bara undrar en grej till: Ska jag läsa dom en sista gång innan...

Nä... Det vore väl änna som att ha sex med ett ex för gammal vänskaps skull, typ. Skulle jag aldrig göra! Jag lever ett annat liv nu. Gammal skit hör inte hemma här! Ut med det gamla, in med det nya!

M.